Församlingsinstruktion avdelning A
Församlingsinstruktion för Nybro/S:t Sigfrids församling
I det pastorat som består av Nybro och S:t Sigfrids församlingar. Dessa har genom beslut i Stiftsstyrelsen 011212 § 264 beviljas församlingssamverkan t.o.m. 2005. I beslutet medgives också att göra gemensam församlingsinstruktion.
Pastoratet ingår i Nybro/Bäckebo kyrkliga samfällighet.
I pastoratet finns följande prästtjänster: Kyrkoherde, 2 komministrar.
I pastoratet finns följande diakontjänster: 2 församlingsdiakoner.
I pastoratet finns följande kyrkomusikertjänster: Organist, 2 kantorer.
I pastoratet finns följande församlingskyrkor: Nybro, S:t Sigfrids kyrkor.
Denna församlingsinstruktion skall användas som underlag i församlingens budgetsarbete - långtidsbudget och det årliga budgetarbetet - samt för församlingens årliga utvärdering av sitt arbete och liv.
Regler för ändring av denna instruktion anges i KO kap.57 §6. När ny mandatperiod för kyrkorådet inträder och när ny kyrkoherde tillträder i församlingen skall man pröva om det finns behov av förändring.
Godkänd i kyrkorådet 020522 §22. ordf. Peter Julin
Godkänd av kyrkoherde Johan Thelin
Innehållsförteckning
Församlingsinstruktionen avdelning B.
Allmänna förutsättningar
Nedanstående statistiska uppgifter hänför sig till utgången av år 2001
Kyrkotillhöriga i Nybro 9073 och i S:t Sigfrid 375
i Nybro 9073 och i S:t Sigfrid 375 Folkbokförda i Nybro 10740 och i S:t Sigfrid 389. Sålunda är 84% kyrkotillhöriga i Nybro och 96% i S:t Sigfrid.
i Nybro 10740 och i S:t Sigfrid 389. Sålunda är 84% kyrkotillhöriga i Nybro och 96% i S:t Sigfrid. Antalet döpta under året är 76 i Nybro och 5 i S:t Sigfrid. Det är 78% resp. 71%.
Antalet konfirmerade under året är 59 i Nybro och 2 i S:t Sigfrid. Det är av tillhöriga ungdomar i aktuell årskull 58% respektive 25%.
Antalet huvudgudstjänster är 62 i Nybro och 25 i S:t Sigfrid, varav 60 med nattvard i Nybro och 15 i S:t Sigfrid.
Antalet deltagare i genomsnitt per huvudgudstjänst är 119 i Nybro och 48 i S:t Sigfrid.
Antalet kommunikanter under året i huvudgudstjänsterna är 4012 i Nybro och 297 i S:t Sigfrid.
Församlingens åldersstruktur i Nybro resp. S:t Sigfrid:
0-10 år = 984/67
11-30 år = 2012/91
31-60 år = 3541/163
61-85 år = 2411/66
86- år = 298/2
Utöver församlingskyrkorna disponerar även församlingen Skogskapellet som är ett invigt kyrkokapell.
Församlingen äger/disponerar över Ansgarsgården och Klockaregården som församlingshem.
Förutom de under A angivna finns f.n. följande tjänst inrättad för arbete med gudstjänst, undervisning, diakoni och mission: 1 församlingsassistent.
Avgiften för kyrkoavgift innevarande år är 1,35 kr. varav begravningsavgiften utgör 0,33 kr.
för kyrkoavgift innevarande år är 1,35 kr. varav begravningsavgiften utgör 0,33 kr. Församlingens nu löpande driftsbudget omsluter 7900 kkr i Nybro och 1144 kkr i S:t Sigfrid.
Hittills gällande särskilda tjänstgöringsföreskrifter för prästerna fastställda av domkapitlet den 991201
Innehållsförteckning
Församlingsinstruktionen avdelning C.
Det pastorala programmet.
Om församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.
Våra gemensamma villkor
Nybro stad på ca.14000 innevånare (2001) är delad mellan Nybro och Madesjö församlingar. Den västra delen tillhör Madesjö och resten Nybro.
Nybro församling är således en ren stadsförsamling och har 9073 kyrkomedlemmar (2001). Det är ca. 80% av medborgarna. Av dem som inte tillhör församlingen är merparten invandrade eller tillhör Missionskyrkan som har ca. 400 medlemmar eller Pingstkyrkan som har 275 medlemmar.
Staden präglas av ett fåtal stora industrier och av att vara ”staden i glasriket”. Den är också skolstad med högstadium och gymnasium för den omgivande landsbygden.
Församlingen är ganska ”ung”. Den skapades som en utbrytning ur Madesjö Pastorat 1939.
Här finns traditioner av gammalkyrklighet och väckelse - med t.ex. Sellergren i Hälleberga och av småländsk högkyrklighet. Tidigare var Missionskyrkan mycket stark. Dess företrädare ledde de stora industrierna och satt i den kommunala ledningen. Av detta märks numera inte mycket.
S:t Sigfrids församling har 390 medlemmar utspridda över en ganska stor landsbygd. Någon centralort finns inte. Medelåldern är förvånansvärt låg. Den gamla kärnan av församlingen är jord och skogsarbetare men de flesta av de yngre har sina arbetsplatser i Nybro och Kalmar.
S:t Sigfrids församling bildades 1856 ur Ljungby församling och tillhörde Ljungby Pastorat fram till 1977, då det överfördes till Nybro Pastorat. När kyrkan byggdes 1888 bodde det över 1000 människor i församlingen. Idag är det inte mer än en tredjedel.
Såsom församlingsbor och kristna delar vi alla människors livsvillkor. Tillsammans med alla goda krafter skall vi söka den stads och bygds bästa i vilken vi bor, göra gott och värna om människors lika värde. ”Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, det skall ni också göra mot dem.”
Kyrkans identitet och kallelse
Som kyrkomedlemmar har vi en särskild kallelse. Vi är ”de heligas samfund” - en gemenskap av döpta. Vi skall vara världens ljus och jordens salt - genomlysa och genomsyra den stad och bygd i vilken vi bor och förverkliga och föra vidare den tro, den lära och det liv som gäller för kristna i alla tider. Våra främsta uppgifter är gudstjänst, diakoni, undervisning och mission.
Innehållsförteckning
Gudstjänst.
I centrum för allt vad församlingen gör står gudstjänsten. Här blir Jesus Kristus synlig genom Ordet och sakramenten. Här får vi be till honom, göra honom känd och älskad och här får vi kraft att leva som kristna i vardagen.
Vi vill att våra gudstjänster skall präglas av tradition och förnyelse, mångfald och delaktighet.
1. Tradition och förnyelse.
Den första kristna församlingen höll troget fast vid apostlarnas undervisning, gemenskapen, bönerna och sakramenten.
Detta är en förebild för vår församling. Vår uppgift är att bygga gudstjänsten på den apostoliska grunden i samhörighet med den världsvida kyrkan i alla tider. På den grunden kan vi frimodigt arbeta för förnyelse och utvärdera och pröva vår gudstjänst.
I Nybro firar vi, liksom de stora kyrkorna i världen, söndaglig mässa. I S:t Sigfrid skall gudstjänst firas minst varannan söndag.
2. Mångfald.
Den första kristna församlingen kännetecknades av mångfald. Till den hörde unga och gamla, män och kvinnor och folk av skilda kulturer och från många länder. Där fanns sökare, nyomvända och sådana som länge vandrat med Kristus.
Detta är en förebild för vår församling. Vi vill att människor av alla de slag skall finna gemenskap i kyrkan.
Det skall, förutom den söndagliga mässan, finnas alternativa gudstjänster med mångfald och variation.
3. Delaktighet.
I den första kristna församlingens gudstjänster fanns en stor rikedom av tjänster."När ni kommer samman har ni alla något att framföra", säger Paulus. Samtidigt satte församlingen stor tillit till apostlaämbetet och till dem som genom bön och handpåläggning utvalts till helig tjänst.
Detta är en förebild för vår församling.
Hela den gudstjänstfirande menigheten firar gudstjänst och inte bara de som har särskilda uppgifter. Därför är det en primär uppgift att utforma den så att den enskildes bön, sång och deltagande blir viktiga.
firar gudstjänst och inte bara de som har särskilda uppgifter. Därför är det en primär uppgift att utforma den så att den enskildes bön, sång och deltagande blir viktiga. Bland dem som firar gudstjänst finns de som har fysiska eller psykiska handikapp. Församlingen skall sträva efter att öka sin kunskap och förståelse och ta hänsyn till deras problem så att också de känner sig delaktiga.
Även barnen tillhör den gudstjänstfirande menigheten. De skall mötas med respekt och ömsinthet så att de känner sig välkomna och kyrkorummet skall anpassas för dem. De bör också erbjudas meningsfulla uppgifter i liturgin.
Huvudansvaret för våra gudstjänster ligger på prästerna. Vid altaret skall de representera Kristus och ansvara för att Ordet och sakramenten förvaltas rätt. Det åligger dem också att tillsammans med de andra som har uppgifter i gudstjänsten väl förbereda varje gudstjänst.
Diakonerna skall efter urkyrklig bild "göra tjänst vid bordet" för att visa att Guds evangelium och människors nöd möts vid församlingens altare
skall efter urkyrklig bild "göra tjänst vid bordet" för att visa att Guds evangelium och människors nöd möts vid församlingens altare Kyrkomusikerna skall leda och inspirera församlingens lovsång och med körerna understödja Ordet och liturgin. Det bör förekomma särskild körsång, solosång eller instrumentalmusik i högmässan.
skall leda och inspirera församlingens lovsång och understödja Ordet och liturgin. Det bör förekomma särskild körsång, solosång eller instrumentalmusik i högmässan. Kyrkvärdarna skall välkomna gudstjänstdeltagarna och värna församlingsgemenskapen, hjälpa behövande och främja god ordning. De skall också ansvara för kollektupptagning och kollekträkning och ha särskild vård och uppsikt över kyrkans inventarier.
skall välkomna gudstjänstdeltagarna och värna församlingsgemenskapen, hjälpa behövande och främja god ordning. De skall också ansvara för kollektupptagning och kollekträkning och ha särskild vård och uppsikt över kyrkans inventarier. Kyrkvaktmästaren skall ha ansvar för kyrkorummet och de redskap som användes i gudstjänsten. Han/hon skall göra de praktiska förberedelserna och se till att det som präster, diakoner, musiker och alla gudstjänstdeltagare behöver för att fira gudstjänst finns på plats och fungerar. Han/hon skall också göra i ordning kyrkorummet efter det att gudstjänsten är slut.
skall ha ansvar för kyrkorummet och de redskap som användes i gudstjänsten. Han/hon skall göra de praktiska förberedelserna och se till att det som präster, diakoner, musiker och alla gudstjänstdeltagare behöver för att fira gudstjänst finns på plats och fungerar. Han/hon skall också göra i ordning kyrkorummet efter det att gudstjänsten är slut. Textläsare, förebedjare, ministranter, söndagsskollärare och andra som fått särskild tjänst i gudstjänsten skall uppmuntras och väl föreberedas för sina uppgifter. Församlingen skall sträva efter att vidga skaran av dem som medverkar och gärna finna nya uppgifter för än fler medhjälpare.
som fått särskild tjänst i gudstjänsten skall uppmuntras och väl föreberedas för sina uppgifter. Församlingen skall sträva efter att vidga skaran av dem som medverkar och gärna finna nya uppgifter för än fler medhjälpare. Kyrkorådet och kyrkoherden har gemensamt ett övergripande ansvar för gudstjänstlivets utformning och utveckling.
har gemensamt ett övergripande ansvar för gudstjänstlivets utformning och utveckling.
Gemenskapen vid gudstjänsten uppföljs med kyrkkaffe eller kyrklunch i Nybro och vid särskilda tillfällen också i S:t Sigfrid. Särskilda personer ansvarar för planeringen och genomförandet av kyrkkaffet.
4. Övriga gudstjänster och förrättningar
Regelbundet under terminerna firas som församlingens huvudgudstjänst familjemässa i Nybro och familjegudstjänst i S:t Sigfrid.
Den utformas med särskild hänsyn till de unga familjerna. Barnkörerna och barnen i kyrkans samlingar under veckan skall ges tillfälle att framträda och ha en central plats i gudstjänsten. Familjemässorna uppföljes med familjedagar i Ansgarsgården eller Klockaregården.
För barnen ordnas också i samråd med förskolorna särskilda småbarnsgudstjänster.
Särskilda temagudstjänster kan ersätta högmässan några gånger om året och evangeliserande gudstjänster, som t.ex. kvartersgudstjänster, bör ordnas regelbundet under terminerna.
Varje onsdag, när inte annan högtid firas, hålls veckomässa i Mariakapellet.
Varje onsdag, när inte annan högtid firas, hålls i Mariakapellet. Morgonbön beds vardagar i Mariakapellet.
Regelbundet firas också särskild dopgudstjänst. Dopgudstjänsterna och andra förrättningar förbereds, genomförs och uppföljs enligt de pastoraler församlingen utformat. De flesta begravningsgudstjänster hålls i Skogskapellet och de flesta vigselgudstjänster i S:t .Sigfrids kyrka.
Särskilda musikgudstjänster och konserter bör hållas ofta och ha stor spännvidd. Kyrkomusikern utformar dessa i samråd med tjänstgörande präst. Musikgudstjänsterna har stor ingång även hos dem som inte tillhör församlingskärnan och bör därför ägnas särskild omsorg.
Till musikgudstjänsterna räknas också helgsmålsböner med särskilt musikprogram som hålls i Skogskapellet sommartid.
Varje vecka firas gudstjänster på stadens vårdhem. De utgör en väsentlig del av församlingens sammankomster och skall ges de resurser och den omtanke som behövs.
Särskild omtanke bör också läggas på friluftsgudstjänster, de som firas på Qvarnasläts hembygdsgård och de som ordnas i S:t Sigfrid.
Ekumeniska gudstjänster firas ibland i Nybro kyrka eller i någon av stadens frikyrkor. Samråd om ekumeniska gudstjänster och annan ekumenisk verksamhet sker som regel genom RIA.
firas ibland i Nybro kyrka eller i någon av stadens frikyrkor. Samråd om ekumeniska gudstjänster och annan ekumenisk verksamhet sker som regel genom RIA. Nybro kyrka upplåts för katolska och ortodoxa gudstjänster.
5. Gudstjänstrummet
Kyrkan är byggd för gudstjänst. Dess rum skall utformas så att det inbjuder till både enskild och gemensam andakt. Dess prydnader skall tjäna gudstjänstens ändamål och ha hög kvalitet. Detta gäller också gudstjänstrummet i Skogskapellet.
Kyrkorna skall dagtid vara öppna för bön och enskild andakt. Kyrkorådet skall vidta de åtgärder som behövs för att förhindra stölder och skadegörelser.
Kyrkorummet skall inte upplåtas för annan verksamhet och inträdesavgifter skall inte tas upp. Undantag kan göras efter beslut av kyrkoherden, vid behov i samråd med kyrkorådet.
Skogskapellet kan upplåtas för begravningsceremonier som inte har kristen karaktär. De kristna symboler i kyrkorummet som upplevs stötande kan då lyftas ut.
Kyrkorådet skall utse kyrkvärdar som tillsammans med kyrkoherden har ansvar för kyrkorummet och dess inventarier och göra upp en förteckning över dem. Dessutom bör en av församlingens präster ägna kyrkorummet särskild omsorg och söka möjligheter för dess förnyelse.
Organisten har ansvar för kyrkorummets instrument. Upplåtelse av dem ges i samråd med vederbörande.
Innehållsförteckning
Diakoni
Kristus kom för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många. I hans efterföljelse skall diakonin visa omsorg om människor i livets olika situationer och vara den kristna tron omsatt i handling.
1. Allmänt och särskilt diakonat
Det är inte bara präster och diakoner som är kallade att tjäna. Diakoni är varje kristens uppgift. Därför skall församlingen ge det stöd och de redskap behövs.
I den första församlingen i Jerusalem lät apostlarna inrätta ett särskilt diakonat för att bättre kunna fördela och utföra de uppgifter Herren kallat dem till. Med det som förebild skall våra diakoner leda, samordna och inspirera församlingens diakoni.
2. Diakonin i gudstjänsten.
Till den första kristna församlingens gudstjänster samlades alla slags människor - sjuka och friska, fattiga och rika. Apostlarna och diakonerna fick, utan att göra skillnad på person, rättvist fördela gåvorna till dem som behövde. Det är en förebild för våra gudstjänster. Guds evangelium och människors nöd skall mötas i gudstjänsten.
För att göra detta tydligt skall diakonerna tjäna vid församlingens altare.
I kyrkans förbön skall de ge röst åt de behövande. En särskild förbönsgrupp under en av diakonernas ledning svarar för detta.
skall de ge röst åt de behövande. En särskild under en av diakonernas ledning svarar för detta. De skall hjälpa människor med fysiska, psykiska och sociala handikapp att lättare komma till kyrkan och se till att de blir väl mottagna.
Barn, konfirmander, ungdomar och unga familjer skall bli väl mottagna och finna växtplats, hjälp och stöd att mogna i sin tro. Detta gäller särskilt vid familjegudstjänster och dopgudstjänster.
skall bli väl mottagna och finna växtplats, hjälp och stöd att mogna i sin tro. Detta gäller särskilt vid familjegudstjänster och dopgudstjänster. Diakonerna skall bidra till att de församlingskollekter som upptas till diakonin kommer till nytta.
Diakonerna som tjänstgör vid gudstjänsten skall också delta i kyrkkaffet och där bidra till att de som behöver särskild omsorg inte blir glömda.
3. Diakonin i vardagsarbetet.
Diakonerna leder, samordnar och inspirerar, genom karitativa och pedagogiska insatser, församlingens diakoni.
Diakonerna har ansvar för att behövande får besök och hjälp. De skall leda en besöksgrupp som hjälper till i den uppsökande verksamheten. De kan förmedla materiell hjälp genom RIA eller kommunens socialförvaltning. Diakonerna skall också söka samverkan med andra biståndsgrupper (t.ex.Lutherhjälpen).
Församlingsbor i Nybro och S:t Sigfrid kan vid högtidsdagar och avgörande tillfällen i livet få en uppvaktning av kyrkan. Diakonerna ansvara för detta.
Medlemmarna i besöksgruppen och andra som stöder församlingens diakoniarbete skall få den utbildning och uppmuntran de behöver.
Tillsammans med prästerna skall diakonerna ansvara för gudstjänster och själavård på stadens äldreboenden och besöka och hjälpa de gamla.
Tillsammans med andra kristna församlingar i staden stöder vår församling, under diakonatets ledning, RIAs verksamhet och svarar för församlingens ansvarsveckor.
Under diakonates ledning skall församlingen erbjuda en mötesplats för daglediga - "Ansgars-träffen" - med inriktning på god, kristen och social gemenskap.
Tillsammans med en av församlingens präster svarar diakonatet för en samtalsgrupp för sörjande.
En av församlingens diakoner har tillsammans med prästerna och församlingsassistenten ett särskilt ansvar för församlingens doppastoral. De skall ge de barn som döps möjlighet att leva i sitt dop och stödja de döptas familjer och faddrar. I detta är också familjedagarna och konfirmandarbetet inräknat.
Genom främst Lutherhjälpen, Missionen och SKUT ger församlingen sitt stöd till den internationella diakonin.
4. Diakonin i samhället.
Samma evangelium som vi förkunnar i kyrkan skall vi praktisera i samhället. Diakonin har ett särskilt ansvar för att kyrkans röst hörs och hon skall frimodigt stå upp för att försvara dem som kränks - t.ex. flyktingar, hemlösa och utnyttjade.
När samhället behöver ett forum för dialog mellan olika segregerade grupper - t.ex. svenskar - invandrare, kristna - muslimer, skall församlingen söka medverka till detta.
Vid särskilda tillfällen, som nationella katastrofer, olyckor och krig skall kyrkan erbjuda ett en mötesplats och tröst och hjälp. Församlingen skall också, om möjlighet ges, genom präst eller diakon stödja kommunens krisgrupp (Posom-grupp) och ha representanter i dess stödgrupper.
Församlingen skall genom diakonatet ha kontakt med sjukhuskyrkan vid länssjukhuset.
Församlingen kan, genom präster och diakoner, delta i telefonsjälavården.
Innehållsförteckning
Mission
Genom mission görs Jesus Kristus känd och erkänd.
Missionen bedrivs på olika nivåer.
Mission är att följa Jesu missionsbefallning: gå ut i världen, döpa och lära. Det sker idag fr.a. genom stöd åt systerkyrkor i andra länder.
är att följa Jesu missionsbefallning: gå ut i världen, döpa och lära. Det sker idag fr.a. genom stöd åt systerkyrkor i andra länder. Mission är också att bland kyrkoförsamlingens medlemmar och vänner levandegöra den tro till vilken vi är döpta. Detta kallas evangelisation.
Mission är dessutom det personliga vittnesbördet om att Jesus Kristus är Herre. Det kallas martyri. I gudstjänster och vardagsarbete skall församlingen styrka sina medlemmar att resa trons tecken.
Vår församling vill verka för denna trefald - mission - evangelisation och martyri.
Den yttre missionen
Mission är inte bara att ge. Det är också att få. Genom ekumeniskt och internationellt arbete vill vi skapa kontakter över gränser, utbyta hjälp och erfarenheter och söka förståelse för andras livsvillkor. På sådan grund vill vi dela tron på Jesus Kristus med varandra och söka kontakter och utbyte med andra församlingar i andra länder.
Vår församling vill genom kollekter och gåvor stödja missionens arbete. Kyrkorådet kan också i sin budget bevilja missionsanslag. Vid val av mottagare bör församlingen särskilt tänka på att stödja de kyrkor och organisationer som delar vår tro och bekännelse och satsa på sådana projekt som inte enbart är humanitärt bistånd.
Kyrkorådet utser särskilda missionsombud. Dessa skall få den utbildning de behöver i missionens tjänst samt representera församlingen vid missionsdagar.
Genom de kyrkliga syföreningarna i S:t Sigfrid och Nybro förmedlas gåvor till missionen.
Evangelisationen
I gudstjänster och vardagsarbete skall alla de som ansvara för verksamheten medvetet syfta in mot centrum - att göra Jesus känd och erkänd. Inte bara gudstjänster utan också musik, diakoni och barn- och ungdoms-verksamhet har ett missionerande uppdrag.
Familjemässor med efterföljande familjedagar har ett evangelisationsuppdrag bland barnfamiljerna. Församlingen bör eftersträva att regelbundet ordna andra gudstjänster (t.ex. musikgudstjänster, småbarnsguds-tjänster eller ”kvartersgudstjänster”) som vänder sig till andra grupper än den vanliga församlingskärnan.
Av tradition ordnars i samarbete med Mortorp församling årligen gudstjänster vi S:t Sigfrids källa och kontraktsdag i samarbete med Madesjö församling i Pukebergs glasbruk. Dessa gudstjänster, liksom friluftsgudstjänster i S.t Sigfrid och på Qvarnaslät och musikgudstjänster/helgsmålsböner i Skogskapellet skall ägnas särskild omsorg.
Församlingen bör eftersträva att finna andra liknande mötesplatser som kan gör Kristus känd och erkänd för dem som inte regelbundet deltar i församlingsgemenskapen.
Människor som sällan kommer till församlingens vanliga gudstjänster möter vi ofta vid förättningarna. För kontakterna i samband med dem finns särskilda pastoraler (se bilaga).
Kyrkvaktmästare och församlingshemsvärdinna, som ofta är de besökare möter, skall kunna vara en vägvisare inte bara för praktiska uppgifter utan också i evangeliserande syfte.
I kommun, skola, bibliotek, hembygdsförening o.s.v. skall kyrkan söka naturliga mötesplatser och finna missionerande vägar. En av församlingens präster skall ha ett särskilt skolansvar.
Information
Till församlingens evangeliserande verksamhet hör all den information som sänds ut i form av församlingsblad, program, annonser osv. Det är viktigt att kyrkans missionsuppdrag genomsyrar också detta.
En i arbetslaget skall ha ett särskilt informationsansvar.
I S.t Sigfrids och Nybros kyrkor skall finnas en enkel skrift som berättar om kyrkobyggnaden och dess historia men som också är en andlig vägvisare.
Församlingen skall informera sina medlemmar om sin verksamhet genom kyrkoblad, månadsblad och söndagslapp eller på annat lämpligt sätt.
Som gemensam symbol för S:t Sigfrid och Nybro användes den medeltida träskulpturen av S:t Sigfrid och det gemensamma namnet ”Svenska kyrkan i S:t Sigfrid - Nybro.
Martyri
Grunden för all mission är det personliga vittnesbördet - av präst och diakon i gudstjänst men fr.a. av den enskilde kristnes frimodiga bekännelse i hem, på arbetsplats, på fritid och genom hans/hennes deltagande i gudstjänsten.
Vår församling vill skapa mötesplatser där församlingens medlemmar kan växa i sin tro och genom gudstjänst, själavård och utbildning stärkas att frimodigt vittna om Jesus Kristus i ord och handling.
Innehållsförteckning
Undervisning
Undervisning på dopets grund är trons utsäde i församlingens åkerjord. (Rom.10:14ff)
(Rom.10:14ff) Kyrkans arbete bygger på dop och undervisning. ”Gå ut och gör alla folk till lärjungar. Döp dem och lär dem!” Efter denna Jesu befallning vill vår församling leva i livslångt lärande av honom och om honom.
De anställdas fortbildning
Den som undervisar andra måste själv äga kunskap. Därför är det viktigt att församlingens anställa har adekvat utbildning och att de skaffar sig de kunskaper och erfarenheter som krävs för deras tjänst och att detta ständigt förnyas.
För fortbildningen av de anställda har församlingen ett särskilt program (se instruktionen avd. G)
Dopundervisning
I församlingens doppastoral (se denna) stadgas att barndop skall uppföljas genom att barnet och dess familj skall inbjudas till kyrkans verksamhet för att genom den få kunskap om Jesus Kristus. Vid vuxendop skall dopkandidaten genom enskild undervisning få grundläggande kunskap om kristen tro och kristet liv. De som är ”antecknade medlemmar” skall vid 18 års ålder erbjudas dopundervisning och dop.
Gudstjänster såväl som den verksamhet som kyrkan bedriver under veckorna har till syfte att ge kunskap och gemenskap med Herren Jesus Kristus. Därför är det viktigt att barn och ungdomsverksamhet, körer, syföreningar, studiegrupper o.s.v. i sin målsättning har en klar inriktning med undervisning på dopets grund.
Undervisning för barn och unga
Församlingen skall sträva efter att så tidigt som möjligt erbjuda barnen kristen undervisning och gemenskap. De små barnen och deras föräldrar inbjuds till småbarnsgudstjänster, öppen förskola, miniton och/eller liknande verksamhet. Detta byggs vidare i barntimmar, miniorer, juniorer, körsång och/eller liknande verksamhet och efter konfirmationstiden i kyrkans ungdomsarbete.
Det är viktigt att församlingen ständigt prövar och söker nya vägar då gamla stängs. Projekt kring kyrkans högtider, satsningar på skolverksamhet och internationella kontakter kan vara sådana vägar.
Kyrkans barn och ungdomsarbete skall ledas av en församlingspedagog eller församlingsassistent.
Församlingen skall också bedriva särskild verksamhet på skolorna. En av församlingens komministrar skall ha särskilt ansvar för konfirmandundervisning och hålla kontakten med högstadieskolan och komministern eller kontraktsadjunkten skall vara skolpräst.
Konfirmationsläsning
Konfirmationsundervisning bedrivs i församlingen enligt församlingens konfirmationspastoral (se denna).
Undervisning av vuxna
En kristens lärotid upphör inte i och med att skoltiden är slut. Därför skall församlingen ge möjligheter för vuxna att växa i sin tro genom att erbjuda anställda, förtroendevalda och frivilliga medarbetare och aktiva att fördjupa sina kunskaper på kurser och läger.
I församlingen skall finnas studiegrupper och samtalsgrupper om bibelkunskap och kristen tro som t.ex. Alfa-grupper eller vuxenkatekumenat.
Församlingen skall hålla ett bokbord med god kristen litteratur.
Vid kyrkkaffen och andra samlingar efter gudstjänsterna kan lämnas tid för samtal om gudstjänst och predikan.
Församlingen skall vara vaksam för möjligheter och vägar som öppnas i samhället för att nå ut med kristen tro och gärna samverka med kommun, skolor, ideella organisationer och företag
Församlingen kan samarbeta med Sensus och samverka med andra studieförbund och samfund i RIA-verksamhet och bibelprojekt eller liknande som vänder sig till allmänheten för att sprida kunskap om vår kristna tro.
Innehållsförteckning
Församlingsinstruktionen avd. E:
Övergripande beskrivning av gudstjänstlivet
1. I församlingen firas huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag.
2. Denna huvudgudstjänst firas i Nybro med nattvard minst 55 gånger per år.
3. Vid följande regelbundet återkommande tillfällen kan istället för huvudgudstjänst i
församlingen gudstjänst firas på annat sätt enligt följande:
I Nybro firas alltid huvudgudstjänst med undantag av ett par gånger per år då
sammanlysning sker till S:t Sigfrid.
I S:t Sigfrid sammanlyses huvudgudstjänsten till Nybro ca. 30 gånger per år. I Fastan hålls
passionsandakter och under sommaren några friluftsgudstjänster som huvudgudstjänster.
4. Förutom huvudgudsstjänsten skall årligen också firas åtminstone följande gudstjänster i
församlingskyrkan:
Musikgudstjänster, särskilda barngudstjänster, temagudstjänster.
5. Vidare skall årligen firas gudstjänster på annan plats än i församlingskyrkan (inkl.
sjukvårdsinrättningar) enligt följande:
Gudstjänster på 3 äldreboenden, gudstjänster i Skogskapellet, gudstjänster på Qvarnaslät
och andra friluftsgudstjänster, gudstjänst på Pukebergs glasbruk.
6. Konfirmandarbetet sker enligt domkapitlets anbefallda riktlinjer.
Innehållsförteckning
Församlingsinstruktionen avd. F:
Verksamhet på finska, teckenspråk mm
Kontakt är etablerad med Finska föreningen samt Hörselfrämjandet.
Med underlag från dessa samtal fastställes i instruktionen att det inte finns underlag för gudstjänster eller verksamhet på finska eller med teckenspråk.
Det finns inte heller samer i församlingen.
Genom kontakter med Finska föreningen och Hörselfrämjandet kan, om behov uppkommer och önskemål föreligger, kontakter förmedlas för dessa grupper med stiftsanställda präster.
Nybro kyrka upplåtes regelbundet för katolska och ortodoxa gudstjänster.
Innehållsförteckning
Församlingsinstruktionen avdelning G.
Fortbildning
Församlingen har som mål att alla anställda har den grundutbildning som krävs för uppgifternas utförande.
Vid nyanställningar skall dessa krav tydligt uttalas.
Personal som arbetar med gudstjänst, diakoni, utbildning och mission skall årligen tillsammans med arbetsledaren överse sina behov av kompetenshöjning. I personutvecklande samtal och inför budgetberedning skall den anställde ange vilka önskemål och behov han/hon har.
Arbetsledaren skall i huvudsak endast bevilja planerad fortbildning - kompetenshöjning, och inte spontana önskemål.
Kyrkorådet skall årligen överse vilka kompetenshöjningar av de anställda man bedömer som nödvändiga, i synnerhet om nya uppgifter lägges på dem.
Kyrkorådet skall också ha en långsiktig plan för utbildning - fortbildning och kompetenshöjning av de anställda.
Innehållsförteckning
Församlingsinstruktionen avdelning H.
Samverkan
Församlingens präster tjänstgör både i Nybro och S:t Sigfrid efter det schema som kyrkoherden gör.
Kyrkoherden i Nybro är arbetsledare och kyrkorådsansvarig både i Nybro och i S:t Sigfrid.
Vid semestrar och tjänstledigheter går församlingens präster in för varandra. På samma sätt gör diakoner och musiker.
Om inte det finns möjligheter att lösa vikariefrågor internt skall kyrkoherden söka andra lösningar.
Om alla präster måste vara lediga vid samma tid och vice pastor måste förordnas skall kyrkoherden i Madesjö tillfrågas i första hand.
Innehållsförteckning
Bilagor Pastoraler.
Doppastoral för Nybro/S:t Sigfrids pastorat.
1. Grunden.
Genom dopet i vatten, i den Treenige Gudens namn, upptas en människa - barn såväl som vuxen - i Guds familj, blir medlem i kyrka och församling, renas från synden och får arvslott med de heliga.
Därför vill vårt pastorat erbjuda dopet till de nyfödda och äldre som ännu inte blivit döpta.
2. Gåvan.
Dopet är instiftat av Jesus Kristus själv och är en Guds gåva. För att bli döpt avkrävs inte fastlagda mått av ålder, förstånd, medvetenhet, tro eller moral. Därför avvisar vår församling "troendedop" som avkräver prestationer i tro eller andegåvor av den som önskar dopet.
Däremot kan inte församlingen urskillningslöst döpa alla barn eller vuxna. I samtal har dopprästen att pröva om barnets föräldrar eller dopkandidaten själv, vill ta emot dopets nåd, vill bli medlem i församlingen och vill växa i Kristus.
3. Giltigheten.
Ett dop i vatten, i den Treenige Gudens namn eller i Jesu namn, är ett av Herren oupplösligt förbund vem som än har förrättat det. Även om en människa avsäger sig det står Guds löften kvar. Därför tillämpas inte omdop.
Den som omvänt sig och önskar manifestera sitt nya liv i Kristus uppmuntrar vi till bikt och till doplöftesförnyelse. Församlingen förnyar sina doplöften varje söndag i skriftermålet och i en särskild akt i doplöftelsförnyelsen i påskliturgin.
4. Villkoren.
Alla som önskar dopets gåva kan mottaga den.
Dock kan i vissa fall hinder föreligga:
a.I tveksamma fall, där vuxen person önskar dop men det är osäkert om dop redan skett, är pastor skyldig att noga utreda saken innan dop kan ske.
b. Om föräldrarna inte är medlemmar i svenska Kyrkan och ingen annan är beredd att ta ansvar för barnets kristna fostran bör dopet uppskjutas tills rimliga möjligheter föreligger för barnet att växa i sitt dop.
c.I undantagsfall, om föräldrar eller dopkandidat, envist hävdar sin rätt till dopet utan tro, utan Kristus och utan kyrka, kan dopprästen bli tvungen att säga nej till dop.
d. Om dopkandidaten och/eller hans föräldrar tillhör en annan kyrka eller en annan församling i Svenska kyrkan och det inte finns rimliga skäl till att gå över församlinggränserna skall dopkandidaten hänvisas till sin hemförsamling.
5. Medlemskapet.
Dopet är grunden till medlemsskap i kyrkan - dopkandidat/dopföräldrar informeras om det och intyg på medlemsskap skrives ut på dopbeviset
6. Offentligheten.
Dopgudstjänsten är offentlig. Därför erbjuds doptillfällen under terminerna i församlingens familjemässor och offentligt utlysta dopgudstjänster och under sommarhalvåret i friluftsgudstjänster.
Undantagsvis erbjuds dop i högmässan eller annan offentligt utlyst gudstjänst. När särskilda omständigheter föreligger kan dop ske i hemmen. Det avgörs från fall till fall av pastor.
Vi vill uppmuntra till dopfamiljen medverkan vid dopgudstjänsten genom förbön, textläsning, sång eller annat.
7. Föreberedelsen.
När dopfamiljen anmäler önskemål om dop till pastorsexpeditionen ges information om doptider och kontakt tas med doppräst och diakon. Dopet förbereds sedan i två led:
- Dopprästen går vid hembesök igenom dopets teologi, medlemskap i kyrkan och kortfattat om dopritualet.
- Vid dopgenomgång i kyrkan låter diakonen dopfamiljerna / dopkandidaterna träffa varandra och visar praktiskt hur dopet går till samt informerar om uppföjningen av dopet.
Är dopkandidaten vuxen ges grundläggande undervisning om den kristna tron.
Är dopkandidaten bosatt i annan församling än den i vilket dopet skall ske, måste dopförättaren först underrätta pastor i hemförsamlingen och höra om det föreligger några hinder och förvissa sig om att hemförsamlingen kan ta ansvar för dopuppföljningen.
Dopprästen bör vid dopsamtalet uppmuntra dopkandidaten eller dopbarnets föräldrar att utvälja en eller flera faddrar. Faddrarna skall vara döpta och helst konfirmerade och beredda att vara kristna förebilder och förebedjare för den döpte.
8. Uppföljningen.
Dopet följs upp genom att de som döpts som barn inbjudes till barnverksamheten, körverksamheten, familjedagarna och konfirmationsläsningen. Dophälsningar skickas ut fram tills barnet är 4 år.
Vid vuxendop följs dopet upp av dem som följt den nydöpte fram till dopet - samt genom inbjudan till gudstjänst och samtalsgrupper.
Alla dopfamiljer skall känna att kyrkan finns till för dem.
9. Dopundervisningen.
Då det är vuxna som önskar dop sker dopförberedelsen av präst/diakon under en längre tid genom samtal och enskild undervisning.
För konfirmand som inte är döpt sker detta inom ramen för konfirmandarbetet.
10. Information.
Vi vill uppmuntra föräldrars initiativrätt - men om anmälan om dop inte har inkommit inom tre månader skickar församlingen en inbjudan till dop och informerar om medlemsregler och kyrkotillhörighet.
Från år 2014 skall samtliga antecknade medlemmar som fyllt 18 år anmäla kyrkotillhörighet för att få behålla medlemskapet, samt erbjudas undervisning och dop.
11. Utvärdering
Doppraxisen skall kontinuerligt utvärderas.
12. Praxis.
a. Dopet skall ske i vatten i den treenige Gudens namn.
b. Dopet är en Guds gåva och kräver inga motprestationer av tro eller andegåvor men
förutsätter en vilja att dela kyrkans gemenskap.
c. Dopet ger medlemskap i Svenska kyrkan.
d. Omdop praktiseras inte. För den omvände hänvisas till bikt och doplöftesförnyelse.
e. Dopprästen skall vid dopsamtal förvissa sig om att inga hinder föreligger.
f. Dopet är hela församlingens angelägenhet. Därför sker det offentligt i församlingens gudstjänster.
g. Dopet förberedes genom dopsamtal med präst och dopgenomgång med diakon.
h. Dopet följs upp genom dophälsningar på dopdagarna och med inbjudan till församlingens gudstjänster
och verksamhet.
i. Församlingen har ett ansvar att ge elementär dopundervisning. Det sker i församlingens
kontinuerlig verksamhet och med särskild tonvikt i konfirmandundervisningen.
j. Församlingen vill verka för att informera om dopet och uppmuntra till delaktighet och medlemskap.
k. Doppastoralen skall kontinuerligt utvärderas.
Innehållsförteckning
Konfirmationspastoral.
Konfirmationen och lästiden består av fyra huvudmoment: dopundervisning, nattvardsberedelse, bekräftelse och andeförmedlande. Häri vill vi, med dopet som grund, förmedla kunskap om och erfarenhet av kristet liv.
Dopundervisning
Vår församling döper som regel de barn vars föräldrar tillhör Svenska kyrkan. I dopakten ges en förmaning riktad till hem, faddrar och församling ta ta sitt dopansvar och ge barnen en möjlighet att växa i tron. Vi vill därför sträva efter, att alla barn uppmuntras till och beredes en möjlighet att få elementär kunskap om den kristna tron, erfarenhet av kristet liv och delaktighet i församlingsgemenskapen.
Nattvardsförberedelse.
Alla döpta barn som tllhör vår kyrka har också tillträde till nattvardsbordet. De allra flesta konfirmander har dock inte kommunicerat när de påbörjar sin lästtid. Därför låter vi inte konfirmanderna omedelbart delta i kommunionen utan har först en gemengång med dem om nattvardens innebörd. Deltagandet i nattvarden är inte obligatoriskt, lika lite för konfirmander som för övriga gudstjänstdeltagare.
Bekräftelse och andeförmedlande.
Bekräftelsen i konfirmationen är trefaldig: Gud bekräftar att hans löften står fast, konfirmanden att hon vill stå kvar i dopets nåd och församlingen att hon ger konfirmanden full tillhörighet till gemenskapen. Detta tydliggörs i konfirmationsgudstjänsten genom konfirmandens bekräftelse och genom att varje konfirmand smörjs med krisma under handpåläggning och bön om den helige Ande.
Den nåd som konfirmationen förmedlar är, liksom dopets, evigt gällande och konfirmationen kan inte göras om.
Inbjudan till konfirmationen.
Inbjudan till konfirmationen utgår till alla församlingens medlemmar och de som antecknats som medlemmar i väntan på dopet inför det år de fyller femton. Normalt inbjudes till läsning under höst- och vårtermin med konfirmation i april eller maj.
Om någon vill konfirmeras i annan form - sommarläsning, internatkonfirmation eller liknande - uppmuntrar vi till detta, då det ofta ger större engagemang och gemenskap. Församlingens ansvar för uppföljning kvarstår dock. Vill någon konfirmeras som inte är döpt, kan detta ske om konfirmationsprästen finner att det finns skäl härtill, men då skall konfirmanden döpas och inträda i församlingen före konfirmationsgudstjänsten.
Lästiden.
Verksamheten sker i enlighet med Riktlinjer för Konfirmandarbetet samt en lokalt utarbetad kursplan.
I vår församling vill vi bedriva undervisningen i samarbete med hela arbetslaget, så att präst, diakon, musiker, kyrkvärdar osv. känner ett gemensamt ansvar. Undervisningen sker i grupper om högst 15 i varje. Lektioner om ca. 1,5 tim. hålls varje vecka under höst- och vårterminerna. Under lästiden skall konfirmanderna delta i minst ett konfirmandläger. Konfirmanderna föräldrar skall inbjudas till minst två föräldraträffar, lämpligen i samband med inskrivningen och före själva konfirmationen.
Konfirmation och konfirmationsläsning är frivillig. Den som anmält sig och deltar i läsningen måste dock fullgöra de uppgifter konfirmandläraren ålägger henne och fullt ut delta i lektioner och gudstjänster. Vill någon avsluta lästiden före konfirmationen skall samtal med konfirmanden och hennes föräldrar först ske.
Uppfyller inte konfirmanden sina förpliktelser kan konfirmandläraren efter samtal med henne och hennes föräldrar avstänga henne från fortsatt deltagande.
Konfirmationsgudstjänsten.
Konfirmationsgudstjänsten består av redovisning, bekräftelse och andeförmedling. Konfirmandläraren utformar redovisningen så som han finner lämpligt. Vid förmedlandet av den helige Ande används handpåläggning och krisma.
Det är angeläget att konfirmationen utformas tillsammans med ungdomarna så att de känner delaktighet i skeendet.
Församlingen har konfirmandkåpor som används i konfirmationsgudstjänsten. Konfirmationsbevis utdelas vid konfirmationen.
I samband med konfirmationen ordnar församlingen att gruppfota tas men tar inte ansvar för den ekonomiska delen.
Uppföljningen.
Det är angeläget att varje konfirmand efter konfirmationstiden känner att den inte bara var en avslutningsakt utan också en inbjudan till fortsatt gemenskap. Det är konfirmandlärarens uppgift att tydliggöra detta.
Det är också angeläget att vi kan erbjuda sådana gemenskaper i vilka ungdomarna själva känner delaktighet.
Innehållsförteckning
Vigselpastoral
1. Grunden.
Äktenskapet en skapelseordning. Gud har instiftat äktenskapet till samhällets bestånd, till makarnas inbördes hjälp och till fostran av det kommande släktet. Han och hon är förutsättning för allt livgivande. Man och kvinna är alla människobarns ursprung. Formen för äktenskapets ingående är i detta sammanhang oväsentlig.
2. Äktenskapet fullbordas i sexualakten. Föreningen mellan man och kvinna fullbordas vare sig präst eller ingen alls har stadfäst deras förening.
3. Äktenskapet bygger på trohet och kärlek. Äkta makar skall trofast stå vid varandras sida tills döden skiljer dem åt. Ett kristet äktenskap ingås inte utan makarnas uppriktiga önskan .
4. Det offentliga löftet är konstituerande för det kristna. Även om makar länge levt samman utan att vara vigda är det angeläget att kyrkan uppmuntrar till att de offentligt, genom ett löfte, visar världen att de vill höra samman.
5. Vigseln i kyrkan är en trohetsförsäkran och en välsignelseakt över makarna. Kyrkan skall genom sin praxis skall värna äktenskapet, stödja makarna och vara en förebild i trohet och kärlek.
2.Pastoralen.
1. Vem viger kyrkan?
Gud har skapat man och kvinna och välsignat deras förening. I vigselakten manifesteras detta. Vi vill viga man och kvinna och välsigna deras äktenskap och menar oss inte ha mandat till välsignelse av andra realtioner eller partnerskap. Inte heller viger vi samman människor av politiska skäl, av påtryckningar från andra än makarna eller för att få flyktingar att stanna i landet eller av liknande skäl.
Vi viger inte samman makar som inte tillhör Svenska kyrkan om inte synnerliga skäl föreligger. Detsamma gäller makar som tillhör annan kyrka än Svenska kyrkan. När de blivande makarna tillhör annan församling inom Svenska kyrkan än vår egen skall vigselförättaren underrätta pastor i makarnas hemförsamling. För icke församlingsmedlemmar kan avgift uttagas.
Vigselprästen skall i god tid före vigseln samtala med de blivande makarna. Det ligger då på hans pastorala ansvar att avgöra om det kan finnas något från kyrkans synvinkel som gör att han avråder från kyrklig vigsel. Det kan exempelvis handla om makar som tidigare ingått ett eller flera äktenskap eller levt samman i ett eller flera samboförhållande på ett sådant sätt att prästen anser att en ny kyrklig vigsel inte skulle vara trovärdig. Den ortodoxa kyrkans praxis kan i detta sammanhang vara vägledande. Vigselprästen bör betänka att - fastän det är hart när omöjligt att i vårt samhälle avgöra var gränserna för "äktenskap" och annan samlevnad går - en vigsel i kyrkan skiljer sig från andra samlevnadsförhållanden genom att makarna ger varandra ett livslångt löfte "inför Gud och församlingen".
Skulle vigselprästen ge de blivande makarna ett nej och förfrågan från dem går vidare till en annan präst i pastoratet skall de tillfrågade prästerna om möjligt ta kontakt med varandra. Skulle samtliga präster i pastoratet säga nej till vigsel hänvisas saken till kontraktsprosten.
2. Hur viger kyrkan?
Vigselprästen är pliktig att följa handboken men inom dess ramar kan variationen bli stor. I ritualet får dock inte trohetsförsäkran eller välsignelsehandlingen skymmas.
3. Hur förebereds vigseln?
Vigselförättaren skall i god tid före vigseln träffa de blivande makarna och med dem gå igenom grunderna för vad ett kristet äktenskap är och hur kyrkan tillämpar dessa samt gå igenom ritualet. I samråd med kyrkomusiker bestämmer vigselprästen och makarna också psalmer och sång/musik.
Bruden har möjlighet att låna brudkrona från församlingen.
4. Hur följs vigseln upp?
Vid samtalet före vigseln bör vigselprästen informera de blivande makarna om att kyrkan står till tjänst för samtal, råd och hjälp i äktenskapsfrågor även efter vigseln.
Innehållsförteckning
Begravningspastoral.
Denna pastoral avser begravningar i Svenska kyrkans ordning och för Svenska kyrkans medlemmar i Nybro och S:t Sigfrids församlingar.
Kyrkan är huvudman för hela begravningsväsendet och har ansvar för såväl kyrkliga som borgliga begravningar, att god service upprätthålles, att lokal, för förrättning kan erbjudas - Nybro kyrka, Skogskapellet, S:t Sigfrids kyrka - samt att gravplats på Skogskyrkogården eller S:t Sigfrids kyrkogård finns tillgänglig. Om begravningsgudstjänst eller liknande akt, sker i annan ordning än den av Svenska kyrkan föreskrivna erbjuds Skogskapellet i Nybro som lokal. Akten skall den inte förrättas av präst i Svenska kyrkan. Om den avlidne utträtt ur Svenska kyrkan och de anhöriga likväl önskar en begravning enligt Svenska kyrkans ordning skall de anhöriga informeras om alternativa ceremonier eftersom ett utträde ur kyrkan bör respekteras. Det ligger inom prästens själavårdsansvar att göra eventuella undantag.
Det är kyrkans uppgift att genom det pastorala handlandet i hela begravningsskicket gestalta tron på uppståndelsen från de döda genom Jesus Kristus - i mötet med sorgehuset, i begravningsgudstjänsten, i gravskicket och i uppföljningen.
Det pastorala handlandet i samband med dödsfall och begravningsgudstjänst är en viktig del av kyrkans själavård. Präst och församling skall visa omsorg om människor i dödens närhet och så långt det är möjligt respektera deras behov och förväntningar.
Före begravningen
Den normala rutinen vid ett dösfall idag är att de anhöriga kontaktar en begravningsbyrå som hjälper till med praktiska göromål. Begravningsbyrån kontaktar sedan församlingen om tid och plats för begravningen. Begravningsbyrån måste ta hänsyn till såväl anhörigas önskemål som församlingens policy.
Så snart prästen fått kännedom om dödsfallet tas en första kontakt med sorgehuset. Det ligger ett värde i att prästen koppas in på ett så tidigt stadium som möjligt, innan alltför mycket planerats.
Själaringning sker i Nybro kyrka mestadels dagen efter anmälan om dödsfall gjorts. I S:t Sigfrids kyrka sker själaringning tisdag och fredag.
Själaringning för kyrkotillhöriga som vid dödsfallet inte är skrivna i församlingen kan förekomma om önskemål om detta framställs. Själaringning görs inte för icke kyrkotillhöriga.
Tacksägelse görs i regel första söndagen efter det att dödsfallet anmälts till församlingsexp. Tacksägelse kan även göras för kyrkotillhörig som inte är skriven i församlingen. Tacksägelse görs inte för icke kyrkotillhöriga.
Ett viktigt led i sorgearbetet är att se den döde antingen i direkt anslutning till dödsfallet eller vid en bisättning/visning någon dag före begravningen eller i samband med att stoftet anländer till den kyrka där begravningen ska äga rum. Om så önskas är prästen med, något som prästen själv eller begravningsbyrån upplyser de anhöriga om.
Begravningsgudstjänsten.
Begravningsgudstjänsten är ett ritual, ett formellt farväl med tredelat syfte; att förstå ett den döde är död, att förmedla evangeliet om uppståndelsen samt att säga farväl av den döde. Enligt den svenska Kyrkohandboken är begravningsgudstjänsten an offentlig gudstjänst. Gudstjänsten firas dock i en situation som för de anhöriga är starkt känslomässigt laddad varför vi vill betona vikten av öppenhet och förståelse för anhörigas synpunkter och önskemål så länge dessa går att förena med gudstjänstens huvudsyfte som är att förmedla evangeliet om uppståndelsen.
Diakon eller annan medarbetare som haft en särskild kontakt med den avlidne kan medverka i begravningsgudstjänsten.
Tjänstgörande präst har huvudansvaret för begravningsgudstjänstens utformande och genomförande. Prästen har tillsammans med kyrkomusikern det övergripande ansvaret för den musikaliska utformningen. Gränsen för vad som kan vara lämplig musik kan dock ibland vara svår att dra.
Tjänstgörande präst har att ta hänsyn till anhörigas önskemål om psalmer men fattar dock det definitiva beslutet. Begravningsbyrån kan ta emot önskemål om psalmer för vidarebefordran till prästen. I sådana fall bör dock byrån klargöra att detta endast är ett förslag som kommer att diskuteras vid prästens kontakt med sorgehuset.
Övrig sång och musik vid begravningsgudstjänsten skall vara lämplig att framföra i ett invigt gudstjänstrum. Om tveksam eller ovanlig musik eller sång önskas, kontaktas kyrkomusikern så tidigt som möjligt för att kunna föreslå alternativ. Sånger med mer allmänt innehåll kan lämpligen sjungas i samband med efterföljande minnesstund. Detta gäller även om i förväg inspelad musik framförs på CD eller liknande. Beträffande instrumentalmusik vill vi tillämpa en generös praxis. Musiken måste inte vara skriven för kyrkliga ändamål, men skall inte heller kunna ge stötande eller kränkande associationer.
Tjänstgörande präst medverkar vid minnesstunden och är också den som i anslutning till begravningsgudstjänsten, om de anhöriga så önskar, inbjuder till minnesstund samt inleder och avslutar densamma.
Med hänsyn till vad som är känt om det s.k. sorgearbetet för nära anhöriga vill vi i möjligaste mån arbeta för att avsked - vid jordbegravning - sker på kyrkogården i samband med gravsättningen.
Präst medverkar vid urnnedsättning när anhöriga uttrycker önskemål om det. De anhöriga informeras av tjänstgörande präst eller begravningsbyrån att denna möjlighet finns.
Uppföljning.
Uppföljningen av en begravning är viktig. Den präst som förrättar begravningsgudstjänsten har samma ansvar för uppföljningen som förberedelsen. Präst och församling skall söka finna vägar till en god pastoral för sörjande genom till exempel samtal, besök, sorgegrupper och minnesgudstjänster.
Kyrkokgårdspersonalen, som i sitt arbete dagligen möter sörjande människor, bör få en grundläggande utbildning i hur man möter människor i sorg.
För uppföljning och utveckling av begravningspastoralen är det viktigt att alla de människor från olika yrkesgrupper som är involverade i begravningsväsendet samarbetar. Det gäller såväl präst som kantor, kanslipersonal, kyrkogårdsarbetare, förtroendevalda som begravningsbyrå. För att främja samarbetet bör de som har ett begravningsansvar regelbundet träffas.
Innehållsförteckning
Församlingsinstruktionen 
